Februari

Ett nytt år är i full gång. Redan en bit in i februari. Nyårsönskningarna ja t o m löftena, vart har de tagit vägen?

Forskarna säger, att de snabbt försvagas, och vardagslivets mer vanliga dynamik successivt tar överhanden gentemot det där som vi önskade. Just önskade är ju så mycket svagare än bestämde oss för. Bestämde och var villiga att stå bakom. Verkligen genomföra.

Nu jäklar, vi skall börja träna och gå ner i vikt, och vi skall ha en vit månad etc. Gå ner i vikt, som sökord slår i taket i början av året. Det är verkligen då, det nya skall ta form.

Januari toppar listan på separationer 

Intressant nog så är det också i början av året, som det blir en topp, där flest par vill skiljas. Jul och nyår har gjort sitt, och många drömmar om hur livet skulle vara och i synnerhet kring helgerna, blev inte alls som man tänkt sig. Man har haft mer ledighet kanske och fått tid att känna kantigheterna och skaven i relationen och får inte den där luften kring sig, som jobbet kan innebära. Den dekokten är svår, och många väljer lösningen att separera.

Det där att tänka sig, att livet skall bli bättre bara inte vi är nära varandra och skaver på varandra. Det är för många bara en överlevnadsstrategi, säger jag. En frestande lösning, men faktum är, det är så mycket mer värt att ta tag i svårigheterna och på allvar göra något åt dem. Vare sig man sen kommer fram till, att vi vill på allvar leva så olika slags liv, så vi drar verkligen inte åt ett gemensamt håll och därmed separerar eller utvecklar kommunikationen och närhet och kärlek får plats igen, nästa steg i livet blir så mycket mer rikt och man har inte kastat mycket potentiell kunskap i sjön.

Min erfarenhet av att arbeta med par är, att det så ofta handlar om, att man inte klarar av att hantera dynamiken som uppstår i livet tillsammans, och därför vill man bort. I relationen har man tystnat, valt ”husfrid” istället för att stå upp för sig och göra sig hörd/ lyssna. Man blir alldeles för rädd för befarade konsekvenser och istället sväljer man och bygger på högen bitterhet, avståndstagande och distansering.

”Å om vi bara hade fått den här hjälpen tidigare, så hade vi nog aldrig skiljt oss”.

Meningen har hängt kvar hos mig, efter att jobbat med ett par som hade gemensamma barn och som inte var nöjda med, hur de hade det efter separationen.

Nej så är det nog ofta, där man inte klarar just samtalet.

Ett annat par sa häromveckan till mig:

Eva, utan dig och det här forumet hade vi aldrig kunnat prata så här med varandra.

Det ger en kraftig meningsfullhet till det jobb, som jag gör. Än mer viktigt blir det att veta, att de frågor som de vuxna inte hanterar och som gnisslar, lämnar de över till sina barn att klara att förhålla sig till. Känslan av att mamma och pappa tycker och tänker negativt om varandra, inte klarar av att prata om viktiga saker på ett bra sätt, det känner deras barn, om än de kanske inte pratar om det. Förmodligen inte heller förstår, vad de är en del av. Det gör det svårare att öppet våga tycka om den ena och den andra.

Att kunna både uttrycka sig och lyssna, gör sån skillnad i en relation…Det är värt hur mycket som helst, skriver jag så här en fredag, när solen lyser och vinden/stormen verkar mojna lite.

Under lång tid har jag arbetat inom vårdnads- och umgängesvärlden, och där drivit frågan, om att människor med gemensamma barn verkligen behöver få hjälp att kunna kommunicera med varandra och inte bara dela upp tid och omsorg om sina barn i någon form av rättvis fördelning. Samarbetssamtal - det var min baby.

I det jobbet fick jag förmånen att möta så många par, som redan valt separation som lösning på problem, som skulle behövt lösas så annorlunda. Där man inte träffat rätt i att identifiera och förstå, vilka problem de har/hade, utan höll till godo med ”hemmagjorda” analyser, som kanske inte alls stämde. Åtgärdar på sätt, som sen skapar nya bekymmer om än många gånger mer svåra att förstå se samband i och förstå.

Alla dessa samtal har gett mig många pusselbitar kring, var man oftast kör fast i relationer. Dessutom en förståelse för, hur lätt det är att attraheras av lösningar, som till synes tar bort problemen och som kanske bara handlar om att man slipper se dem. Lösningar - många gånger smärtsamma sådana men som ändock framstår som lättare.

Ett sjökort för relationer 

Å, om de hade haft ett sjökort för relationer tänkte jag, under en period när jag seglade en del. Ett sjökort där grunden finns utmärkta, så det hade varit lättare att navigera och undvika att smälla på där. Mönstren blev med många möten så tydliga. Jag skall skapa det sjökortet, tänkte jag.

Jag skall bidra till att lära ut om framgångsrik kommunikation. Yes, det skall jag. Och det gjorde jag och det jobbar jag med.

Så sent som igår sa en klient till mig, ”så här har jag aldrig tänkt förut. Vad annorlunda allt blir, när jag tänker så.”

Så vände hon på en tidigare bitter och negativ känsla till nyfikenhet, inspiration och lust att undersöka mer.

Är ni inte nöjda med de samtal eller brist på samtal, som ni klarar av att ha själva, då skriver jag, unna er några gånger att lära er om detta. En så värd investering skriver jag. Boka tre, fyra samtal och känn skillnaden, när ni samtalar och där ni får stöttning för att både uttrycka sig och lyssna på varandra.

På www.vadenmark.com hittar du mer om dynamiken. Så kanske ni också blir ett par som hittar varandra på djupet och när kärleken igen.